Sitsen – första steget för att bli en bra ryttare

Satsar du på att bli en riktigt bra ryttare? Det allra viktigaste att lära sig är att sitta rätt i sadeln. Här får du tips!

Har du en bra sits? Vet du vad en bra sits är? För att bli en riktigt bra ryttare krävs det att man har en riktigt bra sits. Den får du från en bra balans.

Gör så här:

Föreställ dig att du sitter på en häst som skrittar. Plötsligt drar någon bort hästen. Hur landar du i spånen? Tippar du framåt eller bakåt? Eller du kanske landar stående på båda benen, i så fall bör du vara i balans. Alla ryttare har någon gång (ofta flera) hört talas om den lodräta sitsen. Framförallt handlar det om att ryttaren ska kunna sitta avspänt och vara följsam på hästen. Inte klamra sig fast och spänna sig. .

För den som ridit ett tag och vet med sig att sitsen inte är perfekt så gäller det att ta hjälp. Att bli longerad på linan är det bästa sättet att träna upp ordentligt. Är ryttaren stel eller har extremt svårt för att sitta rätt så kan man ta hjälp av en sjukgymnast eller kiropraktor.
En annan anledning till dålig sits kan vara att sadeln inte passar.
Sitter du rakt?
Sitsen:

Sitsen och balansen är grunden i all ridning. Den lodräta sitsen, det vill säga axel, höft, häl, är inget självändamål i sig utan är en position som ska hjälpa ryttaren till balans och stabilitet. Du måste känna dig bekväm i den här positionen. Tänk dig att om någon helt plötsligt skulle dra bort hästen så ska du landa på fötterna, inte trilla framlänges eller baklänges.

När man sitter avspänt på hästryggen, utan spänningar och i god balans så kan man göra små kontrollerade justeringar istället för stora okontrollerade. Har du någon gång tyckt att Grand Prix dressyr ser jätte lätt ut? Ryttaren gör ju ingenting… Det är just för att ryttarna har väldigt precis kontroll över sina rörelser genom sin goda balans.
Nacke
Genom att sträcka på nacken eller halsryggen så sträcker du på hela ryggen vilket gör rörelserna stabilare. Känner du att det drar i midjan och den blir ”smalare” så har du gjort rätt!

Axel-arm.
Tummen ska vara överst på handen och yttersidan av armen och handryggen ska bilda en lodrätlinje. Det för att ryttaren ska kunna vara elastisk. Axeln ska vara mitt över höftlederna och dras tillbaka så mycket så att bröstet välver sig. Armbågarna ska vara in till kroppen.

Handen
Händerna ska vara stängda och tummarna ska vara överst. Är i stället knogarna överst så blir ryttaren mycket stelare, även i axeln och skuldrorna. Händerna ska hållas jämnhöga, bredvid varandra. Är handen öppen så blir tyglarna längre och längre. Är händerna stela så är ryttaren inte elastisk, tänk som ett gummiband. Det är absolut förbjudet att lägga handen över hästens mankam eftersom bettet då verkar fel. Följden av det kan bli att hästen lägger huvudet på sned.

Blicken
Ska vara riktad rakt fram, dels för att du ska se var du rider men det hjälper också en kutryggad ryttare att se var han eller hon är på väg!

Ländryggen
Ländryggen ska vara avslappnad och inte kupad åt något håll. Tänk dig att ländryggs- och bukmusklerna är som fjädern på en bil. Den ser till så du inte studsar i sadeln. En spänd ländrygg ger både dig och din häst ryggont.

Bäckenet
Ska röra sig i takt med hästen. Bäckenet tar emot rörelsen och låter rörelsen ”gå igenom kroppen” för att kunna sitta med i hästens rörelse istället för ”mot” den.

Sittbenen
Grunden är att du hela tiden ska känna båda dina sittben. Känn med handen när du sitter i sadeln. Sitsbenen är spetsiga. Lägger man för mycket vikt på ett sitsben så viker sig ryttaren ofta i sidan och hamnar i obalans.

Överskänkel/Knäet
Många hoppryttare kniper med knäet. Lösningen är att rida utan stigbyglar. Knäet ska peka rakt framåt och ligga platt mot sadeln. Det ska vara så vinklat att foten hamnar bakom ryttarens tyngdpunkt. Anpassa stigbyglarna noggrant, för korta stigbyglar leder lätt till att ryttaren hamnar uppe på hästen istället för ”i” den. Är stigbyglarna däremot för långa så kan benen bli för raka och ryttaren tar tyngdpunkten i låren.

Underskänkeln
Positionen för underskänkeln är strax bakom sadelgjorden. Är skänkeln längre fram så hamnar ryttaren i stolsits, är det längre bak så hamnar ryttaren i framvikt, skänkeln får dessutom sämre inverkan eftersom det längre bak på hästen är mer fett och mindre känselnerver.

Foten
Fotens undersida ska vara vinkla lite utåt, från hästen. Den bredaste delen av foten ska vara i stigbygeln.

Hälen
Hälen ska vara ryttarens lägsta punkt, både eftersom det är säkrare – foten riskerar inte att åka igenom stigbygeln. Ryttaren som drar upp hälen gör det i regel eftersom han eller hon har dålig balans. Akta dig för att trycka ner hälen så mycket så du hamnar i stolsits.
När jag var ung och cyklade till skolan så tränade jag på att stretcha ut hälen genom att trycka hälen neråt, berättar Robert.
Anpassa stigbyglarna noggrant, har du för korta stigbyglar hamnar du ofta ”ovanpå” hästen.
Ryttare att bli inspirerad av:

Rolf-Göran Bengtsson
Franke Slothaak
Albert Voorn
Marcus Ehning
Övningar för att träna balansen:
Gymnastik
Rida barbacka
Rida utan stigbyglar

Lästips:
Dressyr med Kyra – Kyra Kyrklund och Jytte Lemkow
Spänst och harmoni i ryttarens sits – Birthe Vogelius
Ta tyglarna – Bo Tibblin
Ridhandboken 1 Grundutbildning för ryttare och häst utgiven av svenska ridsportförbundet